Resa i verkligheterna är en resa både i tid och rum – förhistorisk och 1960-tal, Sverige och Afrika – men också mellan olika världar, eller om man så vill, olika verkligheter.
Verklighet, i naturreligöst orienterade kulturer är flerdimensionell. Begreppet innehåller naturligtvis det vi i västerlandet menar med verklighet, det vill säga det vi kan se, röra och höra, men det innehåller oändligt mycket mer efersom begreppet verklighet också innehåller själsliga och andliga dimensioner. Där finns de världar vi förnimmer eller upplever i alternativa medvetandetillstånd – de magiska världarna. För oss som lever med en naturreligiös världsbild har de magiska världarnas verklighet samma dignitet som den fysiska verkligheten.
Att jag i bokens titel använder verkligheterna i plural istället för verkligheten är dels för att dagens religionsvetenskapliga och socialantropologiska forskning delar in naturreligösa människors verklighet i en ‘verklig’ verklighet samt i det de kallar ”alternate realities”, dels för att jag lever i och skriver för människor i en kultur som är vana vid att tolka ordet verklighet som den fysiska verkligheten, men även för att Resa i verkligheterna också beskriver den koloniala verkligheten, det koloniala synsätt som var en självklarhet bland svenskar på 60-talet – även för dem som levde i Afrika.
Bokens huvudperson, flickan, reser mellan de olika världarna både i fysisk och själslig form. Även jag som författare reser in i andra världar för att skriva boken. Dessa resor, där jag för resonemang med mitt kraftdjur mammuten om själva skrivprocessen är inkluderade, skrivna kursivt.
Jag har medvetet valt att inte förlägga berättelsen till ett specifikt afrikanskt land, inte för att jag anser att Afrika söder om Sahara är ett och detsamma utan för att det som utspelas i boken skulle kunna utspelas i de flesta afrikanska länder. Detta innebär också att de afrikanska ord och uttryck jag använder kommer från olika delar av Afrika, översättningar finns längst bak.
Jag använder genomgående modernt språkbruk, till exempel skriver jag monokulturer i en berättelse och kallar stenålderns svin för vildsvin, trots att det då inte fanns det vi idag kallar svin, det vill säga tamsvin.
Det är också ett val att flickan är namnlös. Detta för att minimera att hon ses som ‘den andra’ – den som är annorlunda – eftersom varje flicka bär inom sig möjligheten att i någon form uppleva det flickan upplever.

Varsamt, varligt sänker sig natten över jorden
Varsamt, varligt fullföjer solen sin färd…
Mina minnen ger mig mod min Moder,
orden kommer översvallande rikt.
Varsamt, varligt dansar den unga natten.
Yourubasång ur Källvattnets mask; Birgit Åkesson

Nau∂ Vanarot: Resa i verkligheterna
Utgiven av Moder Jord 2014
www.moderjord.org, moderjord@zaqar.se
© Nau∂ Vanarot
Omslag: Nau∂ Vanarot
Omslagsbild: Martina Toivonen och Nau∂ Vanarot
Satt med Garamond Premr och Tekton
Layout: Nau∂ Vanarot
Tryck: LiU-Tryck, Sverige
ISBN 978-91-980931-0-0