Jag är en svensk s.k. fattigpensionär. Ur ett globalt perspektiv innebär det att jag är riktigt rik. Det är bara för att jag lever i den rika delen av världen som jag ses som fattig.
Min vita hud har hela mitt liv gett mig en mängd privilegier. Redan som ung skämdes jag för min vita hud, inte för att det är något fel på vit hud (frånsett att den ser blaskig ut) utan för att jag automatiskt blir en del av det herravälde, den makt, den plundring och det förtryck den rika vita världen utövar. Finns det någon som undgått att se det så har hanteringen av covid-vaccinerna gjort det omöjligt att inte erkänna den rika världens bemötande av den fattiga, färgade världen. Oftast kan jag inte göra något åt mina vita privilegier. När det gäller covid-vaccinet har jag ett val och jag har valt att inte utnyttja mitt vita privilegium.
Den rika världen sitter och tjuvhåller på vaccin som skulle räcka att vaccinera hela Afrikas befolkning söder om Sahara. I Sverige sitter vi på vaccin tillräckligt för att vaccinera alla svenskar fyra gånger till. Jag har blivit kallad både mördare och egoist men vem är den egentliga mördaren?

Kapitel 13 i En resa i verkligheterna är utlagd.