Jag vaknar i gryningen. Jag ser den stora kopparkitteln på kaminen. Vänder jag på huvudet kan jag läsa vad det står på bokryggen – Han Suyin, Bergen äro unga. Det är en lisa för både kropp och själ att få vakna i ljuset. Visst är stjärnhimlen vacker under klara vintermorgnar men jag saknar den inte. Att få vakna i ljuset innebär att vintern lider mot sitt slut. Kroppen vet att det är på väg att vända och glädjs över att nu, snart kommer allt att bli lättare. Så enkelt var det ända tills några män med mycket makt fick för sig att vi skulle ändra klocktiden och gå upp en timme tidigare. Efter ett par, tre veckor av ljusglädje var jag tillbaka i mörkermorgnarnas plåga. I slutet av mars, när våren verkligen är i antågande blev jag inföst i vinterkänslor igen. Morgontröttheten lade sig som en tung säck på mina axlar. Och inte bara på mina. Jag kommer ihåg hur det var att försöka tvinga mina extremt morgontrötta tonåringar att ta sig upp när solen bara var strax efter fem trots att klockan visade strax efter sex. Så mycket onödigt tjat och tjafs de första veckorna efter att sommartid inträdde. Varje vår var det samma visa. Glädjen över ljuset, värmen, vårblommorna och lövsprickningen sveptes in i en trött seghet.

En viktig officiell anledning till att männen med mycket makt införde sommartid var att vi genom det skulle spara energi. Energibesparingen visade sig bli så marginell att den knappt var mätbar. Däremot skapade tidsomställningen stress hos oss människor. Stressen medförde att antalet hjärtinfarkter, olyckor och självmordsförsök ökade. Ändå har vi fortsatt med tidsomställningen. I snart 40 år har detta irrationella vansinne pågått.

Soltid

Soltid är den tid ett solur mäter. Soluret följer solen och visar på 12 vid middagstid. Det är den tidsmätning vi har levt efter i tusentals år. Äkta soltid klarar inte det moderna samhället av eftersom den dels är ojämn i och med att solens rörelse i ekliptikan (solens tänkta bana över himlen) är ojämn och dels för att det skulle innebära att till exempel Kalix skulle ha en klocktid och Fritsla en annan. Så soltiden har standardiserats till det vi kallar normaltid.
Den analoga klockan är en spegelbild av solens rörelse över himlavalvet, inte lika exakt som soluret men mer praktisk. Själv har jag inte ställt om mina klockor de senaste 25 åren utan låter timvisaren spegla solens position även under sommarhalvåret. Jag behåller soltiden och räknar om, så när solen och mina klockor är 11 då är klockan i resten av samhället 12.

Kultur mot natur

Kultur är fint, kultur är något som utvecklats, något sofistikerat medan natur är outvecklad och primitiv. För många människor är det en självklarhet att vi står över naturen. Det är inte medvetet och uttänkt utan något vi matats med sedan barnsben till den grad att det blivit en självklarhet. För män med mycket makt medför det att de också måste visa att de har makt över naturen. Om naturen styr har de inte all makt och blir små och vanliga vilket vore helt oacceptabelt. Sommartid är en del av deras maktutövning. Deras maktutövning leder till att tonåringar får det extra jobbigt vid omställningen. Skolforskning visar att det vore bäst om tonåringar börjar skolan vid 10-tiden så det säger sig självt att strax efter sju, som det blir med sommartid, är sämre än strax efter åtta. Behovet av maktutövning leder också till att människor dör. För män med mycket makt spelar det ingen roll. Det som är viktigt är att visa att det minsann inte är solen som styr när dagen börjar utan att det är vi människor som bestämmer.

Samordning eller herravälde

Sommartid är bara ett litet exempel på hur destruktiv idén om att vi människor står över naturen är. Kalhyggen, utfiskning, plast i haven och smältande glaciärer är alla resultat av denna världsbild.
Så länge vi ser naturen som en resurs vi bestämmer över lever vi farligt. Så länge vi vägrar se att vi är en del av naturen precis som träden, fiskarna och elefanterna lämnar vi fältet fritt för män med mycket makt att förstöra vårt hem, planeten vi lever på och tillsammans med. Om vi inte inser att vi är en del av naturen så spelar det ingen större roll att försöka hindra nedhuggning av regnskog eller utfiskning i haven. Män med mycket makt kommer hitta nya sätt att skövla. Det är först när vi skiftar paradigm och verkligen förstår att vi människor också är natur som vi kan ta makten att tillsammans bestämma över oss själva som den del av naturen vi faktiskt är. Ett steg i den riktningen skulle vara att ta soltiden tillbaka.