Det finns odlingsmänniskor som ägnar sig åt at odla blåa tomater eller andra udda/exotiska växter. Det är bra för då får vi en artrikedom.
Mitt förhållande till odling handlar mer om att man tager vad man haver, både när det gäller odlingsbehållare, fröer och växtnäring. Jag är medlem i Sesam så där kan jag få fröer om jag vill börja odla någon ny sort, annars tar jag fröer och bulbiller av det jag har odlat. Dessutom tycker jag det är spännande att se hur naturen gör om den får lite spelrum.
Såkrukor gör jag av tidningspapper.
Jag börjar att vika in bottendelen vid den yttre skarven så jag låser pappret.
När jag vikt in hela botten doppar jag bottendelen i vatten så pappret får hjälp att bli plant i botten så den står stadigt.
Som såjord använder jag förra årets tomatjord. Den är lucker eftersom den innehåller rötter och den är näringsfattig eftersom jag knappt göder tomatplantorna när det gått in i mognadsfasen.
Potatis och tomater är släktingar. Båda ger bättre skörd om man fyller på jord varefter plantan växer på höjden. Potatisen ger fler potatisar. När jag flyttade ut hit fanns det ingen stans att odla så jag odlade några plastkassar med potatis. Eftersom det var lätt att hålla koll på och fylla på jord så fort bladen kommit upp en bit fick jag fantastiskt mycket och väldigt fina potatisar. För tomaten gäller istället att den skjuter ut rotskott vilket ger den en kraftigare och tåligare stam. Jag tror att man får fler tomater men det är inget jag kan bevisa.
Till tomaterna använder jag papperskrukor. När krukan blivit för liten gör jag en större och sätter ner hela krukan i den nya större. Lite jord i botten men framförallt fyller jag på upptill så att bara de översta bladen är ovan jord.
Här är tomat- och gurkplantor, ca 2 veckor gamla. Tomaterna behöver få ner stängeln i jorden.
Omplanterat till större kruka.
Den större krukan var lite liten så bara några dagar senare lyfte jag ner krukan i en större.
För att solen ska komma åt viker jag ner kanterna tills det är dags att fylla på ytterligare jord.
Att låta natuern sköta en del av odlandet gör jag bland annat genom att låta saker fröså sig själva. Vad som är lök respektive vitlök vet jag inte ännu (9/4-21).
Här kommer jag skola om en del av plantorna eftersom de kommit väldigt tätt.
Det som syns till vänster på bilden är gången mellan ett par av landen. Jag använder ull istället för stenplattor eller plankor till gånharna i mina odling. Inga skarvar där ogräset kan sticka upp. Ullen får jag av fårbönder i trakten så de slipper köra den Gärstad för att bli uppeldad i fjärrvärmeverket.
Palsternackan sår själv nya plantor varje vår.
Lövodlad potatis
Löv går dåligt att täcka med eftersom de blåser iväg så fort de är torra. Enbart löv tycker jag är svårkomposterade eftersom de packar ihop sig i tjocka sjok så de inte får tillräckligt med luft för nedbrytningsprocessen. Efter att ha försökt tillvarata denna fantastiska resurs på en mängd sätt som inte fungerat kom jag på att eftersom man kan odla potatis i halm bör man kunna odla potatis i löv. Jag använder ett par gallerkomposter som det ändå inte gick att kompostera i, fyller dem med löv och stoppar ner potatis. Som gödning använder jag guldvatten. Jag får en skaplig skörd och dessutom kompsteras löven så efter några år hade bottenskiktet blivit fin mylla som jag kunde flytta till ett vanligt trädgårdsland. Jag tror att löven komposteras eftersom potatisen rör om och gör luftfickor i löven.
Vitlök
Det går väldigt bra att sätta ner en vitlöksklyta och få en ny vitlök. Men jag får en mängd bulbiller varje år som jag vill tillvarata. Här strödde jag ut bullbillerna i höstas och lät dem stå i ett kallt utrymme. Tidigt på våren börjar de sticka up. Nu står de så de får ljus men fortfarane rätt kallt förutom den tid solen ligger på.
