Vi har, redan från det att samfundet grundades firat vintersolståndet och länge även vår- och höstdag­jämning. Likaså har vi firat de fyra månhelgerna men det var inte förrän förra sommaren som vi firade sommarsolståndet. Nu finns alla helger med, cirkeln är sluten och hädanefter kommer vi fira sommarsolstånd den första lördagen i juli.

För rätt länge sen, innan vi började med majstång, tog vi ned en björk som vi dansade runt. Hur själva ritualen var utformad, vad man gjorde och hur det förändrades över tid vet vi inte. Därför valde vi i samfundet att vända blicken till de nordamerikanska indianernas soldans.
Där tar man ner en poppel som, utan att nudda marken, bärs till ritualplatsen. På ritualplatsen finns en förberedd hålgrop dekorerad med salvia, tobak, sweetgrass och ceder samt till exempel majsmjöl eller andra växter viktiga för det folk som utför ritualen.
Det är två grundläggande symboler man arbetar med - cirkeln representerad av hålgropen och linjen representerad av trädet. Cirkeln är helheten och Moder Jords levande sköte medan linjen är det som förbinder nedan med ovan, världsträdet självt. När hona och hane smälter samman skapas nytt liv.
Veckan före ritualen hade jag hittat en lämplig björk som var villig att offra sig för att delta i ritualen. När jag stod lutad mot stammen med pannan mot barken och frågade om den ville delta i sommarsolståndsritualen sa den inte bara ‘ja’ utan trädet gav det mig också melodin samt de tre första raderna på den sommarsolståndsgalder jag de senaste veckorna bett att få. Nu hade det börjat mogna, början på galdern kom. När det är helt moget får vi den sista raden, tills dess får vi nöja oss med en ‘hittepå’-rad.
Just offret av trädet är en viktig del i ritualen eftersom det är vid sommarsolståndet vi påbörjar resan mot Hel, mot döden. Denna form av inbyggd motsats finns i de flesta ritualer precis som den finns på själva jordklotet. När vi firar sommarsolstånd är det vintersolstånd på södra halvan, när vi har gryning på östra halvklotet är det skymning på västra och döden är alltid en del av livet som är en del av döden.

Ritualen

Vi var ett 10-tal barn och vuxna som samlades i Lönnsätter. Vi gick igenom grunderna i ritualen samt stämde av om det fanns personliga saker deltagarna ville ha med. Sen kom vi överens om vem som ska få hedersuppdraget att fälla trädet samt vilka som ska bära trädet. Så gav vi oss av, laddade med såg och salvia. Väl framme vid trädet genomförde vi en liten ritual där vi tackade trädet för sitt offer och gav salvia till trädet och platsen. På tillbakavägen hjälptes vi åt med att hålla undan grenar och buskage så trädbärarna kunde ta sig fram utan att trädet nuddade marken.

Eftersom ritualplatsen ligger några kilometer bort fäste vi björken på mitt takräcke och gav oss av. Väl framme vid ritualplatsen skapade vi cirkeln genom att kalla in krafterna och laddar den med galdrar. Sen grävde vi en hålgrop, offrade örter och smyckade med blommor, blåbär och annat som växte i närheten.

Därefter placerade trädbärarna trädet i gropen och nytt liv skapades.

För att förstärka det skeendet och dessutom ladda oss själva med den kraften dansade vi runt trädet sjungande sommarsolståndsgaldern - Vi dansar till jordmoderns ära, vi dansar till världsträdets makt, för Freja och livskraft vi dansar… Därefter galdrade och dansade vi lite mer, deltagare bad till livsträdet eller gjorde annat de behövde. Ritualen avslutades med en resa in i de andra världarna innan vi åkte tillbaka till Lönnsätter för den rituella måltiden.

Mognad

När vi lämnade ritualplatsen sa Anna “Nu kommer parkförvaltningen att slänga trädet på en rishög”. Just då var det ingen av oss andra som uppfattade innebörden av det hon sa. Först efteråt insåg vi att trädet vi hedrat blev kvarlämnat att bli sopor. Det kändes naturligtvis inte alls bra så vi har arbetat vidare med hur vi ska göra fortsättningsvis.
Den 1 juli firar vi återigen sommarsolstånd. Denna gång kommer vi ta med oss trädet och placera det i en grop på privat mark där det får stå tills nästa sommarsolstånd. I den fysiska världen så tas trädet upp ur sin hålgrop och sätts ner i en annan. I de andliga världarna har vi möjlighet att flytta med hela gropen så ­förbundet som skapats förblir obrutet.
Sommarens björk kommer stå i sin grop tills den byts ut i juli 2018. Den sparas och får bli bränsle till nästa vintersolståndsritualeld där den kommer lysa upp det mörker vi vill besvärja. Livet och döden vävs samman, ritualen har mognat så sista raden på galdern har kommit.

Vi dansar till jordmoderns ära,
vi dansar till världsträdets makt,
för Freja och livskraft vi dansar
i sommarens sprudlande prakt.

Att ha möjlighet att forma och i någon bemärkelse återskapa uråldriga ritualer är att på det mest genuina sätt vandra i skönhet.

Källor:
Allan Gunnarsson Trädet och människan Raben&Sjögren 1988
Elisabet Lindén Helande cirkel – Textsamling kring ­shamanism Athanor förlag 1999