Artikeln är ursprungligen publicerad i tidningen Vitka höstren 2000

Jordens vänner värnar jorden

av Elisabet Vanarot (numera Nauð Vanarot)

I inledningen till min bok Helande Cirkel. Textsamling kring shamanism (-99) skrev jag:
“Den västerländska kulturen - som sprider sig som en farsot över hela jordklotet - håller på att ödelägga vår värld. Utan att vi riktigt förstår varför och hur.
Vi vet att vi genom överuttag av jordens resurser samt produktion av livsfarliga ämnen åsamkar vår miljö enorma skador, kanske obotliga.
Ändå ökar vi vår konsumtion.
Ändå talar politiker och “marknaden” om ökad produktion och fortsatt tillväxt.

Jorden behöver vi inte bekymra oss om, hon går inte under. Hon fortlever, även om vi människor skulle komma att utplåna de flesta av hennes livsformer. Det kanske tar åtskilliga miljarder år för henne att utveckla nya. För jorden spelar det ingen roll.
Det är ur vårt eget mänskliga perspektiv som tanken på att vi håller på att utplåna oss själva känns skrämmande.
Människans tid börjar bli knapp.
Kanske kommer vi, innan det blir för sent för oss som art, att återerövra respekten för Moder Jord.
Kanske vågar vi släppa det västerländska härskartänkandet.
Kanske har vi modet att se världen genom shamanens ögon…“

Att ha modet att se världen genom shamanens ögon kan vara att se de utsatta och som Starhawk vistas i palestinska flyktingläger under beskjutning. Vi har inte alla just det modet och just den möjligheten men att ha modet att se världen genom shamanens ögon kan också vara att ha modet att se våra egna mönster och genom aktiva val ändra dem. Det finns en sak som vi alla har möjlighet att göra och som, om vi är många, skulle ha en enorm effekt och omöjliggöra upprätthållandet av den nuvarande ordningen (eller snarare oordning skulle jag vilja påstå). Det är att sluta konsumera allt utöver de mest basala nödvändigheterna.

Varför, frånsett den uppenbara ekologiska vinsten?

Att sluta konsumera är en protest mot “marknaden” och tillväxtekonomin, den ideologiska grund hela världen styrs av idag. Tillväxtekonomi innebär att konsumtion och produktion hela tiden ska öka. Tillväxtekonomin tar inte hänsyn till den fysiska realiteten vi lever i, nämligen att jordklotet inte kommer att växa. Maktens män ser inte längre än till sin egen livstid. Och maktens män är mäktiga. De har inte bara makten över det de kallar naturresurserna, de har också makten över våra tankar och handlingar - så länge vi inte själva aktivt står emot. Hela vår atmosfär är totalt indränkt med att konsumtion är lycka. Naturligtvis inte uttryckt i så klara termer som jag gör, utan på ett mycket subtilt sätt smyger det in, varje sekund, i våra huvuden, via våra ögon och öron, ja, genom själva huden och luften vi andas.

Är det svårt att sluta överflödskonsumera?

Jag skulle tro att det är ungefär lika svårt som att sluta röka. (Vilket också innebär att det är lite tufft för vissa, speciellt under en övergångsperiod, men av andra krävs det en jätteinsats).
Även om köpande inte är beroendeframkallande i samma grad som nikotin så ger överflödskonsumtion kemiska kickar när lusthormoner frigörs. Och precis som med alla andra droger vänjer sig kroppen och dosen måste ökas för att uppnå samma effekt. Men till skillnad från tobaksrökning eller andra droger, där det huvudsakligen är den egna kroppen vi förgiftar, så förgiftar vi Moder Jords kropp vid överflödskonsumtion.
Att överflödskonsumera ger oss en känsla av makt och kontroll. “Jag har pengar (=makt) att välja (=kontroll) vad jag köper. Kanske den enda makt och kontroll vi upplever att vi har i ett samhälle där den reella makten att påverka har flyttats långt bort från oss vanliga medborgare.
Största svårigheten är ändå att vi trots allt måste konsumera för att överleva. Och varje gång vi sticker in näsan i en affär är det väl uttänkt hur den ska vara ordnad för att vi ska konsumera så mycket som möjligt.
Ett sätt att minska sin konsumtion är att inför varje köp ställa sig själv frågan “Varför skulle jag köpa detta?”:

  • för att jag vill ha det (det skulle vara roligt att äga)
  • för att jag behöver det (det skulle underlätta min tillvaro)
  • för att jag måste ha det (det är nödvändigt för att jag ska överleva).
    Innan vi har blivit kvalificerade häxor utför vi det mesta i livet i ren slentrian, även det vi köper är ofta slentrianhandlingar. Häxan/shamanen gör medvetna val och låter inte lustimpulser styra sitt handlande. Det är mycket vi kan avstå från att köpa utan att vår livskvalité försämras, utan att det egentligen påverkar vår känsla av välbefinnande, bara vi börjar köpa det vi köper medvetet.
    En mycket stor del av det som köps tillhör kategorin “vill ha”. Ju fler vi är som nästan eliminerar dessa köp, som minskar kategorin “behöver” och framförallt köper “måste ha”, ju mer värnas Moder Jord och ju mindre makt ger vi “marknaden”.

    Antikonsumtionstips - stort och smått i en salig blandning.

    Varför gå till hälsokostaffären och köpa aloekräm - som innehåller lite aloe och en hel massa kemikalier - plastförpackad och transporterad, när du kan odla din egen planta i köksfönstret och nypa av ett blad ren, obesprutad, färsk aloe och smörja på direkt?
    För ungefär 10 år sen var det någon som sa att på sommaren använde hon nagelack på tånaglarna. Lite kul tänkte jag, jag har ju lite gamla nagelack stående sen min ungdomstid så jag kan ju lika gärna använda dem. Denna typ av fälla har jag varit på väg in i då och då och fått hjälp att undvika. Den här gången tog Krafterna formen av en tidningsartikel om miljö och smink som bl a visade att det nagellack som används i världen släpper, samantaget, ut en jättemängd med lösningsmedel.
    I allmänhet räcker det att ta 1/3 - 1/2 av rekomenderad dos av tvättmedel. Mer tvättmedel ger inte renare tvätt utan åker bara ut oanvänt i avloppet. Att det står bra miljöval på tvättmedlet betyder inte att det är bra för miljön utan att det inte är lika dåligt som de som är sämst.
    Att använda engångsdisktrasor är ingen höjdare. Hemslöjden säljer vackra och mycket hållbara disktrasor av oblekt lin. Ett billigare alternativ (fast kanske inte i längden) är bomullsdisktrasor (bl a på Hemköp). För att de inte ska bli fläckiga och se schaskiga ut direkt (och därmed ge impulsen att slänga dem i tvätten i tid och otid) brukar jag färga dem i starkt te.
    Diskmaskin har ansetts miljöbefrämjande eftersom det anses gå åt mycket varmvatten vid handdisk. Men: Vad kostar det miljömässigt att producera en diskmaskin? Maskindiskmedel är mycket mer “miljöovänliga” än handdiskmedel.
    Diskar man i varmvatten och sköljer i kallvatten går det bara åt ca 5 liter varmvatten för en vanlig middagsdisk. (Tidsåtgången är ungefär den samma, enligt konsumentverket, men många människor tycker det är roligare att plocka i och ur en diskmaskin än att stå med händerna i lagom varmt vatten).
    Mensskydd är en jättemarknad med, i förhållande till tillverkningskostnaden, extremt dyra produkter (bl a pga höga reklamkostnader). Det finns hälsosamma och ekologiska alternativ i form av tygbindor och menssvampar. (En ytterligare fördel med menssvamp är att du har direkt tillgång till ditt blod om du vill använda det ceremoniellt - bara att krama ur svampen!)

Textilier

Generellt är siden, ylle och linne bra alternativ ur ekologisk synvinkel. Siden är känsligt för kemikalier vilket gör att det inte går att använda starka kemikalier i tillverknings- och infärgningsprocessen. Ylle och linne är tåligare. Gemensamt för dem är att de är smutsavvisande och därmed inte behöver tvättas så ofta. Numera finns det eko-odlad bomull, men det mesta som säljs kommer från odlingar med mycket kemisk bekämpning. Och även om det är eko-odlat och bomull inte suger åt sig smuts på det sätt som syntetiska tyger gör måste man ändå tvätta det åtminstone 10-40 gånger så ofta som ylle och siden.
Större delen av mitt vuxna liv har jag levt med arvelakan och några Tuppenlakan samt påslakan från tidigt 70-tal. De flesta storblommiga i t ex brunt och orange. Jag var rätt nöjd när de började gå sönder i mitten av 90-talet. Då hade jag fortfarande ingen aning om vilken guldgruva jag hade ägt. Det blev jag varse först när jag var tvungen att börja köpa lakan igen. Högst 5-6 år verkar moderna lakan vara gjorda för att hålla - de riktigt billiga varianterna var trasiga redan efter 2 år. Från att ha varit något som i stort sett bara fanns blev det en konstant brist på lakan i mitt 6-personershushåll. Ur ekonomisk synvinkel spelar det kanske inge större roll, med billig asiatisk arbetskraft (läs slavarbetare) kostar lakan nästan ingenting. Ur ekologisk synvinkel är de däremot extremt dyra eftersom det går åt i stort sett lika mycket bekämpningsmedel, tillverkningskemikalier och energi för att producera och distribuera ett lakan som håller i 2 år som ett som håller i 20.
Ett ekologiskt alternativ är att köpa Berners bomullsväv och sy själv - då får du lakan som håller i minst 20 år. Berners ingår i Rydboholms textil och är en grossistfirma utanför Borås. Som grossistfirma säljer de endast rullar om 25 m (150 cm bred) för drygt 30 kr/m.
Kläder. Vi slänger 30 000 ton kläder/år, dvs 30 miljoner kilo. Det motsvarar ca 10 plagg/person i genomsnitt. Varje år.
Ett alternativ är att skippa modet och sy sina egna kläder. Själv blev jag tvungen att lära mig sy i mitten av 80-talet när jag började använda hellånga kjolar. Idag syr jag alla mina kläder och använder framförallt oblekt råsiden som jag målar med ekologisk, färgäkta sidenfärg. Till skillnad från bomull åldras siden så vackert att kläderna nästan är allra vackrast efter 4-5 års användning.

Använd dina magiska förmågor

Att hela sig själv och att hela jorden går hand i hand. Så länge världen ser ut som den gör kan vi inte bli hela, bara helare. Ju helare man blir ju mer kraft har man. Använd den kraft du har och din kunskap i magi. Ett par enkla saker du kan göra är:

  • Innan du ska ge sig ut och köpa något kan du skapa en cirkel och be Moder Jord (eller vad du kallar Kraften för) om hjälp att bevara liv. En enkel ritual med stor kraft om du förblir öppen och lyhörd för den hjälp du bad om.
  • Istället för att skärma av din förmåga att uppfatta energier så koppla på den för fullt. Energin i köpcentren är så fruktansvärd att börjar du känna in den har du ingen större lust att stanna där längre än absolut nödvändigt och köpandet mister sin lustfyllda prägel.

Belöningen

Det är inte bara tråkigt att sluta köpa saker. Tvärtom!
En effekt är att skillnaden mellan fest och vardag blir mycket tydligare. När jag under vinter- och vårsäsongen någon gång köper t ex snittblommor, avocado, färska räkor eller tomater, som transporterats med flyg från fjärran länder, blir min känsla av fest mycket starkare än om jag alltid äter tomater och köper snittblomor (som Alfons Åbergs farmor säger - man måste ha tråkigt för att förstå när man har roligt).
Kreativiteten och handens intelligens utvecklas och det är en mycket större tillfredställelse att ha gjort eller lagat ett föremål än att ha köpt ett nytt.
I slutet av månaden finns det alltid pengar kvar - en väldigt lyxig känsla som ger mig massor av valmöjligheter. Trots att mina inkomster knappt motsvarat det vi kallar för existensminimum under många, många år har jag ändå haft pengar till en 6 år lång och dyr alternativutbildning och en mängd workshops… sen finns ju alltid Greenpeace, Amnesty mm mm.

Källor:
Lindén Elisabet Helande Cirkel - Textsamling kring shamanism Athanor förlag 1999
Gustavsson-Berge Jan et al: Vardagsekologisk handbok 1993-1995

© Elisabet Vanarot,2001