Artikeln är ursprungligen publicerad i Helande cirkel - Textsamling kring shamanism

ur Helande cirkel - Textsamling kring shamanism

av Elisabet Lindén (Nauð Vanarot)

Cirkeln

Cirkeln är en uråldrig, universell symbol för helhet. Hur gammal den är och hur länge den har använts vet vi inte, men en cirkelsymbol som går att datera är yin och yang symbolen från ca 2852 - 2738 f Kr. Den kinesiska yin och yang symbolen är en av de mer kända symbolerna för helhet - cirkeln som innehåller allt, både det kvinnligt mörka och det manligt ljusa. Det mörka kvinnliga fältet har en ljus prick i sig och det manliga ljusa fältet har en mörk prick - det finns inget kvinnligt som inte har något manligt i sig, och det finns inget manligt som inte har något kvinnligt i sig.
Enligt taoismen visar den mörka feminina principen det potentiella, det existentiella och det naturliga. Det är det mörka urkaos, det evigt kreativa, feminina, den stora modern. Yin är vila, tröghet och sammandragning, den moderliga aspekten, barmhärtighet och vishet, passiv, mottagande. Yin är också jordens och vattnets element.
Yang, den ljusa maskulina principen föddes ur yin - det potentiella - ljuset som bröt fram ur mörkret och blev det faktiska, det essentiella, anden eller intellektet. Yang är rörelse, utvidgning, spridning, framåtryckande, det varma, ljusa, den faderliga aspekten, rättvisa och solens kraft. Eld och luft är yang-element. I yin och yang är det mörka perfekt balanserat med det ljusa och båda krafterna innehåller potentialiteten till sin motsats. Yin och yang symbolen kan ses som en ”mandala”. Mandala är Sanskrit och betyder magisk cirkel. En mandala är en cirkel som innehåller andra former, ofta fyrkanter och trianglar arrangerade runt cirkelns centrum. ”A mandala is an image of the universe: it constantly grows out of a center and tends towards the periphery, and at the time converges from diversity towards the center.” (Blomkvist/Moreno)
Som symbol av kosmos innehåller en mandala allt. En annan, universellt spridd cirkelsymbol är Ouroboros, ormen som biter sig själv i svansen - mitt slut är min början. Ouroboros symboliserar den odifferentierade helheten, den ursprungliga enheten och födelse - död - återfödelsecykeln. Därmed är cirkeln också en symbol för tiden. Den omfattar allt som varit, allt som är och allt som kommer att bli och är i och med detta en symbol för ödet, varje enskild individs öde och hela universums öde, samtidigt som cirkeln också är en symbol för tidlöshet eftersom den inte har ett början och ett slut. Som O är cirkeln full, den innehåller allt, men är samtidigt tom, för var och en att ge eget innehåll.
Att människor över hela världen har byggt sina hus runda är inte för att det är lättare att bygga runt, utan för att huset är en symbol av kosmos, en miniatyrbild av den stora helheten.

Cirkeln inom shamanism

Inom shamanism är cirkelns symbolism förbunden med naturens krafter. Såhär säger Black Elk om cirkeln:
“You have noticed that everything an indian does is in a circle, and that is because the power of the world always works in circles, and everything tries to be round. Everything is done in a circle. The sky is round, and I have heard that the earth is round like a ball, and so are the stars. The wind in its greatest power, wirls. Birds make their nests in circles, for theirs is the same religion as ours. The sun comes forth and goes down again in a circle. The moon does the same and both are round. Even the seasons form a great circle in their changing, and always come back to where they were. The life of a man is a circle from childhood to childhood, and so is everything where Power moves.” (Black Elk Speaks)
Att uppleva att naturen är cyklisk har vi antagligen gjort sen stenåldern. När vi levde i enklare boningar och utan artificiell belysning var det naturligt att följa solens och månens gång, att observera stjärnhimmelns rörelse och följa årstidernas växlingar. Från stenåldern finns grottmålningar på kvinnor i en cirkel av arkeologer tolkade som rituella bilder.

Den rituella cirkeln

Ritualerna äger rum i en cirkel, antingen det är en trumresa, en utesittning eller en soldans så skapas en rituell cirkel. Den rituella cirkeln är kosmos, men ett kraftfullare kosmos än det ”vanliga” kosmos, eftersom naturens krafter och väsen, Gudinnor och Gudar och andar är inkallade i den rituella cirkeln.
Black Elk säger: ”That in setting up the sun dance lodge, we are really making the universe in a likeness;”
Den rituella cirkeln kan skapas på många olika sätt. Det kan vara en mental eller en fysisk cirkel. När indianerna förbereder soldansen tar man in i cirkeln objekt som symboliserar olika delar av kosmos. Därigenom blir universum mer tydligt manifesterat i den rituella cirkeln.
Ett annat sätt att skapa en rituell cirkel är att göra som Navajo-indianerna. Hos dem sjunger shamanen in kosmos in i huset, i den rituella cirkeln:
”Heye nene yana
I fully understand it, I fully understand it,
I fully understand it, I fully understand it.

Now with my doorway, now with my doorcurtain
the house has come into being, it is said
I fully understand it, I fully understand it,
I fully understand it, I fully understand it.”

Hon fortsätter att genom sången skapa stommen, golvet, allt huset är gjort av. Sen skapar hon, med sin sång, det som behövs inne i huset. Hon avslutar med:
”Now long life, now everlasting beauty,
were brought into the interior, it is said.
I fully understand it,
I fully understand it, I fully understand it.
I fully understand it, I fully understand it,
I fully understand it, I fully understand it, it is said.”
(Lincoln)

Att arbeta i cirkeln

När vi arbetar shamanskt arbetar vi på ett medvetet sätt med cirkelns kvaliteter. I cirkeln inte vi bara kontrollerar vår värld, utan vi skapar den. Att forma cirkeln så noga som möjligt när vi sitter i gruppen och vara medvetna om dess symbolik lyfter cirkelns kvaliteér till medveten nivå och hjälper oss att använda den på ett meningsfullt sätt.
När den rituella cirkeln, det symboliska första kosmos är skapat befinner man sig bortom den linjära tidens gräns och utanför det fysiska rummets begränsningar. I cirkeln skapar man sedan det kosmos man behöver för att arbeta. Arbetar man på individnivå, med t ex trumresa, rollbyten eller kraftdjursdans har cirkeln funktionen av att vara ett kosmos där det som inte händer i det vanliga livet kan hända. Genom att arbeta i detta kosmos kan man skapa om sitt eget kosmos, sin egen inre väv, det vi är och har inom oss.

Att hålla energin i cirkeln

När man arbetar på macrokosmisk nivå i cirkeln, dvs gör ett utåtriktat arbete genom att gå in i den stora kosmiska väven är det viktigt att var och en av deltagarna ”håller energin i cirkeln”. Ett exempel på macrokosmiskt arbete är sejden. I en sejd går völvan in i väven, antingen för att skåda, eller för att skapa en förändring genom att skicka energi. Gruppdeltagarna är då cirkeln och de fyra riktningarna, och varje gruppdeltagare håller och skickar sin riktnings energi. Detta är naturligtvis extra viktigt i utåtriktat arbete, men även när man arbetar på microkosmisk nivå är det bra att ha känsla för var i cirkeln man befinner sig, och att försöka hålla den energin. I cirkeln har varje deltagare sin funktion och resultatet av arbetet är beroende av var och en i cirkeln. Tillsammans skapar man en helande helhet där man länkar i varandra och cirklen bildas igen och igen.

Litteratur:
Blomkvist/Rutzel/Moreno: Psychodrama, Surplus Reality and the Art of Healing, Routledge
Black Elk Speakes: ed Neihardt, University of Nebraska Press
Black Elk; Wiwanyag Wachipi:ed Gottleib, Routledge
Cooper: Taoismen
Lincoln: Emerging from the Chrysalis, Oxford University Press

Nauð Vanarot: Psykodramatiker, skribent, rituell ledare, skogsboende trädälskare