Att följa solen för att mäta tid började vi med för några tusen år sedan Innan dess var det månen som vägledde oss. Eftersom månad ursprungligen betydde måne (Hellquist: Etymologisk ordbok) så är det troligt att ordet månad, då för länge sen , också var ett faktiskt månvarv som började vid mörkmåne och löpte till nästa mörkmåne. När vi övergick till solen för tidsmätning delade vi upp solåret i tolv delar och kallade dessa för månader – utan att de på något sätt längre var förbundna med månen.
Eftersom månen har ett starkt inflytande på det som finns på jorden (haven, människor, grodor mm, mm) och för att hon är nära förbunden med kvinnlig kraft och med menstruation kändes det viktigt för mig att hedra henne genom att namnge hennes ciykler. Min utgångspunkt var att koppla månvarven till vad som händer i naturen.
Tryck för att läsa mer
Vi befinner oss i nedbrytningens tid. Växter dör eller går i vila. Sommarens grönska lägger sig som ett skyddande täcke över jorden och en del av det omvandlas till mull som ger näring åt nästa års växter. På andra sidan jordklotet är det vår och där spirar det nya livet. Allt är sammanlänkat - så också vår rörelse i världen. Den som ser banden till Moder Jord vill inte skada henne samt Jämlikheten före de gamla grekerna får illustrera sammanlänkningen.
