Artikeln är ursprungligen publicerad i Månväven

Litteraturtips: The Great Cosmic Mother: Rediscovering the Religion of the Earth

av Elisabet Vanarot (numera Nauð Vanarot)

Monica Sjöö och Barbara Mor
Harper & Row, San Fransisco 1987

The Great Cosmic Mother är en heltäckande gudinnebok. Den tar upp vår förhistoria och vår historia, beskriver gudinnesymboler och kvinnligt symbolspråk, gudinnekulturer och myter; allt ur ett kvinnligt perspektiv.
Författarna tar upp hur förnekandet av Modern har format världen till vad den är idag. Men de beskriver inte bara skeenden och kvinnornas historia utan de tar också ställning, därför är The Great Cosmic Mother en klart kvinnopolitisk bok.

Den är skriven av två ovanliga kvinnor som lever ett ovanligt och komplicerat liv. Ingen av dem har fått någonting gratis. Att de överhuvudtaget skrivet en så gedigen bok är en bragd i sig själv. Att dessutom göra det under de förutsättningar de hade kräver en kraft av oanade dimensioner.

The Great Cosmic Mother är tjock, 430 sidor text och 70 sidor noter, bibliografi, bild- och namnindex.
Den är indelad i fyra huvuddelar:
1 Woman’s Early Culture: Beginnings
2 Woman’s Early Religion
3 Womans Culture and Religion in Neolithic Times
4 Patriarchal Culture and Religion
Varje del är indelad i kapitel.
I Barbara Mors förord, med titeln “Wheel of Life” skriver hon: “This book is a wheel (she began). It begins and ends with the word beginning. Like a year, it has 4 parts, 52 chapters (4 seasons, 52 weeks: 13 lunations), though not symetric. A She-Wheel, it unrolls Her Story: a description of the female journey through our human time on earth. Gyro-cycles of great myth and small data, poetry and numbers, dream and invention”.
The Great Cosmic Mother är oerhört informativ, den berör en mängd områden och fördjupar sig i vissa.
När jag, för ca 12 år sen, läste den för första gången jublade jag. Äntligen – med all denna kunskap kommer världen att förändras. Det är inte givet att världen måste se ut som den gör, det har sett annorlunda ut under den längsta tiden människan som art funnits. Min livssträvan är ingen ouppnåelig utopi utan har varit realitet under tusentals år. Kvinnor har haft en stark ställning och vi har levt i samordning med varandra och naturen. Dominans och konkurrens är inte inbyggda i oss människor utan något vi skapat.
Då var jag fortfarande en naiv optimist som trodde på kunskapens kraft (hur kunde jag vara det väl uppe i vuxen ålder och med allt jag sett?).

När jag träffade Monica Sjöö i Bath i höstas sa hon att varje kvinnogeneration måste uppfinna hjulet igen… och igen.
När jag idag ser tillbaka på min egen reaktion när jag först läste The Great Cosmic Mother kan jag förundras över att jag trodde att just den boken som innehöll just den kunskapen och som var nerpräntad under 80-talet plötsligt skulle förändra världen.
All den kunskap boken innehåller fanns redan – en del av den hade funnits som vetenskapliga data i 100 år, utan att det förändrat någonting (bibliografin är massiv och tar upp över 300 titlar).
För mig, som läst feministisk litteratur sen jag var tonåring, var vår gudinnehistoria helt okänd och jag häpnade när jag läste.
Men trots min fascination fanns det allt emellanåt en röst i mitt huvud som sa “nu tar de i, om det verkligen var så skulle jag väl hört talas om det” – samma röst som när jag på 80-talet läste att alla foster ursprungligen är av kvinnokön och att en del sen byter och blir pojkfoster. “Nu skarvar författaren” sa rösten i mitt huvud, “ett sånt tydligt biologiskt fakta borde jag ha vetat om eftersom jag läst om fosterutveckling ända från morula och blastulastadiet”. (Hon skarvade inte – upptäckten gjordes på 50-talet och är fortfarande en välbevarad hemlighet som först nu börjar planteras i det allmänna medvetandet).
Idag vet jag också att MS och BM inte “tar i” när de beskriver en annan verklighet och en annan utveckling än den vi blir uppfostrade med. Jag har också insett anledningen till att vi får lära oss att människans hela historia bygger på dominans och att det är mannen som står för all utveckling inte är på grund av okunskap kring hur det varit. Det finns massiv forskning som visar motsatsen. Idag har jag blivit medveten om att all kunskap som visar kvinnors styrka och kvinnors kraft SYSTEMATISKT döljs. Det är inte okunskap utan ovilja och rädsla för en spricka i den patriarkala rustningen som gör att kvinnokunskap och kvinnokraft “försvinner” så att “varje kvinnogeneration måste uppfinna hjulet igen… och igen”.
The Great Cosmic Mother har varit min ständiga följeslagare. I början på 90-talet jublade jag, läste och läste om den. Sen dess har den varit en av mina viktiga referensböcker. Jag är också glad att jag inte hittade den förrän -92 eftersom denna upplaga har en del av MS:s bilder i färg – en inspirationskälla i sig.
När jag bestämde mig för att skriva ett litteraturtips om den beslöt jag mig för att läsa om boken i sin helhet. Nu när jag läser jublar jag inte längre. Istället slungas jag in i vrede, gång på gång. Tydligare än de flesta andra skribenter visar MS och BM förtrycket – hur det uppstår och hur det fortlever. De visar också på möjligheter. De visar att det finns alternativ till att förvandla Moder Jord till en stinkande, giftig kloak.
Min vrede kommer av att vi står där vi står idag och att dagens position ses som ofrånkomlig. Att vi matas med bilden att källsortering och teknisk utveckling är de enda alternativen. Att vi lever i ett samhälle byggt på en lögn.
De som avslöjar lögnen blir idag inte, likt Gallileo, tvungna att ta tillbaka för att slippa brännas på bål. Nu har vi mer “civiliserade” sätt att tysta människor. I Sverige är ett av sätten att inte översätta obekväma böcker. Varken Gimbutas, Eisler eller Sjöö/Mor är översatta. Som Randi Löfgen skrev i litteraturtipset “Till försvar för kvinnans rättigheter” av Mary Wollstonecraft i somras: “…det tog 206 år innan den blev översatt till svenska”. I höstas blev MW bok utsedd till en av de tio böcker i världen som haft störst inflytande.
Jag hoppas att The Great Cosmic Mother kommer att hamna på den listan. Om den gör det innebär det att vi har kunnat vrida “utvecklingen” i en mer gynnsam riktning. Om den gör det kanske den rent av blir översatt till svenska.
Böcker har blivit en färskvara men The Great Cosmic Mother finns fortfarande att köpa. Låna den kan man nästan bara göra på universitetsbiblioteken. Men den är inget vetenskapligt verk med tungt vetenskapligt språk. Istället är språket poetiskt och bildligt vilket medför att texterna är lätta att ta till sig. Vilket också innebär att man inte behöver vara engelskvirtuos för att klara av att läsa den.
Den är både viktig och givande.
Läs den, jubla, vredgas och få en stadigare grund att stå på.

© Nauð Vanarot, 2004